Prezidente CI : DDF Dalan Komunika Malu Iha Sudeste Aziátiku No Pasífiku Kona-Ba Mídia

Prezidente CI : DDF Dalan Komunika Malu Iha Sudeste Aziátiku No Pasífiku Kona-Ba Mídia

Atividade Hare nain: 5399


Dili, Prezidente CI esplika mós katak Dili Dialogue Forum bele hamosu real ida oinsá atu komunika malu, fahe informasaun ba malu, no fó hanoin malu, iha sudeste aziátiku no Pasífiku kona-ba mídia.

 

Virgílio da Silva Guterres hato’o liafuan ne’e iha sesaun daruak aprezentasaun, Dili Dialogue Forum, iha salaun konferénsia Ministériu Finansas, Aitarak Laran, Dili, ihaquarta-feira (19/7/18), hodi koalia kona-ba mekanizmu auto-regulasaun ne’ebé eziste.

“Fó hanoin ba partisipantes katak self-regulation ne’e ita la’ós ko’alia de’it kona-ba Conselho Imprensa maibé ko’alia mós kona-ba sala redasaun, pesoál jornalista atu hakru’uk ba kódigu étika, ne’ebé sai instrumentu ba regula ita nia an rasik,” esplika Prezidente CI.

Nune’e mós, Antonio Brigido Coreia, Prezidente Autoridade Nasionál Komunikasaun ANC, mekanizmu iha nia aprezentasaun ko’alia liu kona-ba Auto-Regulasaun mídia liga ba servisu ANC.“Hare ba papél CI, étika sivika importante iha promove liberdade imprensa no liberdade espresaun,” dehan Prezidente ANC.

Oportunidade hanesan, Francisco da Silva Gary, Asesór SECOMS, reprezenta Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál, foka nia aprezentasaun ba Asisténsia self-regulatory hare liu ba nia vantajen katak jornalista regula nian an, asegura independénsia editoriál ninian.

Asesór SECOMS ne’e, sujere intrepretasaun klaru ba jornalista, eleba koñesimentu jornalista no editor ba self-regulatory, promove auto-regulasaun ba jornalista hodi garante informasaun ne’ebé sira fó sai.

Iha sesaun ne’e, partisipantes barak hato’o katak DDF nu’udar eventu importante no interesante, hato’o mós sujestaun no perguntas ba CI relasiona ho publikasaun la bazeia ba faktu, kapasidade jornalist no sala redaksaun, independénsia editorial no independénsia finansiamentu.  Partisipantes sira mos husu ba ANC no SECOMS kona-ba oinsá bele asegura atu labele iha intervensaun polítika ne’ebé bele halo fraku mídia sira.

Hatán ba kestaun hirak ne’e, Prezidente CI esplika relasiona ho publikasaun la bazeia ba faktu no eru iha publikasaun no oinsá asegura atu labele iha intervensaun polítika iha servisu redasaun katak, atu garante ida ne’e maka direitu ba resposta mosu atu fó direitu ba públiku atu halo hanesan kontrola ba liberdade imprensa ne’e, sidadaun hotu iha direitu ba resposta ba eru sira ne’ebé mosu iha publikasaun notísia. 

Asesór SECOMS, esplika hare ba kondisaun real radio komunidade sira nian hafoin remata hetan apoiu husi doadores internasionál sira nune’e Governu iha obrigasaun atu apoiu Radio Komunidade atu bele nafatin relata informasaun ba komunidade. Nia hatete Governu laiha hanoin atu intervein ba sistema servisu jornalista nian liuliu iha parte redasaun.