Igualdade Jéneru Iha Organizasaun Mídia

Igualdade Jéneru Iha Organizasaun Mídia

Atividade Hare nain: 5521

Treinamentu Jornalizmu Kompriensivu hakat ba sesaun dala sia, ho Oradór sira hanesan Ativista Nug Katjasungkana no Prezidente Conselho de Imprensa de Timor-Leste, Virgilio da Silva Guterres.

Oradór Ativista Nug Katjasungkana foka nia aprezentasaun ba Matadalan Ba Kobertura Sensivel Jéneru, hodi esplika kle’an kona-ba oinsá jornalista ida bele sensivel ba dezigualdade no fó sai imajen feto no mane no mós trata feto nomane ho maneira justu ou balansu iha nia obra jornalizmu nian.

“Fó sai imajen ne’ebé justu maka aspirasaun étika no profisionál, hanesan ho respeitu ba accuracy, fairness, no honestidade, ida nee bele kontribui no kria sosiedade ne’ebé balansu jéneru no inkluzivu liután,” dehan Nug Katjasungkana.

Nug Katjasungkana esplika parte sira ne’ebé jornalista presiza halo iha halo kobertura sensivel jéneru maka, selesaun fontes no notísia hodi atinje reprezentasaun balansu entre feto no mane, imajen balansu liuhusi eliminasaun stereotypes no promosaun reprezentasaun multi-dimensional, uza Linguajen sensivel jéneru no igualdade jéneru iha organizasaun mídia.

Tuir Nug, igualdade jéneru iha organizasaun mídia signifika katak, garantia reprezentasaun balansu: nain ba mídia, management, redasaun, koordenador kobertura no implementa polítika/kódigu konduta igualdade jéneru, oportunidade iguál, regulamentu asédiu seksuál no dignidade iha serbisu fatin, balansu serbisu-moris privadu hanesan arrangement serbisu ne’ebé fleksivel, disponibilidade crèche no fasilidade suporta ba staff hotu.

Prezidente Conselho de Imprensa de Timor-Leste, Virgilio da Silva Guterres, fahe nia komprensaun ka entendimentu pesoál kona-ba jéneru,  “iha ita nia sosiedade sei iha interpretasaun ne’ebé la hanesan e interpretasaun ne’ebé barak liu dala ruma sei hatudu ego sosiedade ninian, ita nia sosiedade ne’e maioria sosiedade patriakal.

”Prezidente CI reforsa katak, jornalista tenki kompriende kona-ba saida mak konseitu jéneru, “tanba ita sira ne’e mak sei serbisu fó informasaun ba ita nia sosiedade, entaun ita tenke hatene kona-ba konseitu jéneru, kona-ba orientasaun seksuál ne’e tenke hatene, atu nune’e ita esplika ba ita nia leitor sira, ita nia rona nain sira, ita nia telespetadores sira, buat ne’ebé ita hatene.

”Virgílio argumenta katak, jornalista tenki iha toleransia narative, “Ba ida ne’e mak iha jornalizmu, ema dehan narrative tolerant, toleránsia narativa katak toleránsia dalam bertutur kata, ita ko’alia e ita hakerek,” dehan Prezidente CI.