Atividade

Prezidente CI Virgilio da Silva Guterres Aprezenta Rezultadu Análize Notísia ba Mídia Na’in Sira
Prezidente CI Virgilio da Silva Guterres Aprezenta Rezultadu Análize Notísia ba Mídia Na’in Sira

CI Aprezenta Rezultadu Análize Notísia ba Mídia Na’in Sira

Conselho de Imprensa Timor-Leste (CI) liu husi Diresaun Dezenvolvimentu Análize Mídia (DDAM), Kinta-Feira (09/03/2017), iha Fundasaun Oriente, aprezenta rezultadu análize notísia ne’ebé públika ona iha kanaís komunikasaun sosiál ba mídia na’in sira.

Iha aprezentasaun, Prezidente CI Virgílio da Silva Guterres hatete, rezultadu análize notísia ne’e atu fó hanoin ba mídia hodi hadi’a no halo polítika ida oinsá atu oriénta serbisu redasaun nian hodi mantein kontíudu ne’ebé reflete nafatin ispíritu polítika liña jerál mídia-na’in sira.

“CI hakarak fahe kona-ba rezultadu análize mídia no mós rezultadu persentazen kobertura mídia sira halo. Pur izemplu ba asuntu polítika, edukasaun, dezenvolvimentu, kultura, saúde, feto, direitus umanus, atu hare maijumenus iha fulan ida nia laran kobertura mídia halo ba asuntu sira ne’e oinsá,” dehan Prezidente CI.

Iha sorumutu ne’e, CI mós informa ba mídia na’in sira katak plenária CI aprova ona regulamentu rejistu orgaun komunikasaun sosiál nian ne’ebé antes ne’e simu mós pareser balun hosi mídia sira hodi toma konsiderasaun, maibé la taka dalan atu simu nafatin pareser pertenente balun tanba tuir lei sei iha loron 15 molok regulamentu ne’e vigora.

Iha aprezentasaun, Prezidente CI Virgílio da Silva Guteres hatete, tuir observasaun Conselho de Imprensa ba notísias balun ne’ebé públika iha mídia nasionál hanesan jornál Timor Post, Jornál STL, Independen, Rádiu Timor-Leste, Diário Nasionál, Jornál Matadalan, nomós mídia sira seluk sei kontra kódigu étika jornalísta.

Tuir peskiza ne’ebé ekipa Diresaun Dezenvolvimentu Analize Mídia-CI hahú iha fulan Janeiru to’o Fevereiru tinan 2017, nota mós notísia balun ne’ebé públika iha mídia hirak ne’e, balun la balansu ka la konfirma fonte hirak ne’ebé involve, dadus la kompletu nomós públiku lakon direitu informasaun tanba informasaun ne’ebé públika iha jornál sira maioria dumina ho publisidade.

Presidenti CI Virgílio Guterres, hato’o agradese wa’in ba mídia na’in sira, tanba CI hola papél importante atu tau matan ba orgaun sira ne’ebé Conselho Imprensa koopera hamutuk hanesan proprietáriu komunikasaun sosiál nian hodi promove independensia no liberdade de imprensa, garantia direitu povu nian ba hetan informasaun ida ne’ebé los, informasaun ida ne’ebé ho kualidade.

Iha sorumutu ne’e, na’in ba jornál Timor Post Rosa Garcia hatete, “apresia ho relatóriu ne’ebé Conselho de Imprensa fó sai tanba bele ajuda hadi’a kualidade produsaun jornalísta iha Timor-Leste. Alein de ne’e, rekomenda mós ba Conselho de Imprensa hamutuk ho mídia na’in sira presija hare problema dalen Tetun ne’ebé jornalísta sira uza tanba hosi utilizasaun liafuan ne’ebé laloos bele estraga kontíudu notísia ne’ebé jornalísta sira hakerek.

Nia rekoñese difikuldade seluk ne’ebé jornalísta no editór sira hasoru maka fontes ka membru instituisaun estadu balun lakohi entervista bainhira jornalísta sira tenta ba halo konfirmasaun kona-ba asuntu ne’ebé relasiona ho ezekusaun orsamentu estadu.

Iha tempu hanesan na’in ba mídia STL, Domingos Saldanha apresia no rekoñese relatóriu ne’ebé CI aprezenta tanba bazeia ba realidade ne’ebé iha. Maske nune’e problema seluk ne’ebé mídia privadu sira infrenta maka problema  rekursu umanus tanba, seidauk iha jornalísta ne’ebé hala’o serbisu tuir vokasaun hodi prejudika jornalísta barak maka muda hosi instituisaun mídia ida ba mídia seluk nomós bele sai ba profisaun sira seluk.

Enkuantu kona-ba língua, Domingos konsidera Estadu Timor-Leste seidauk fó prioridade ba dezenvolvimentu lian Tetun bazeia ba dekretu lei kona-ba utilizasaun lian Tetun tuir padraun hosi Institutu linguístika Nasionál (INL).

“Ha’u konsidera tebes saída maka Conselho Imprensa halo ba mídia ho laran tomak, foin primeiraves ami hetan avaliasaun no ami hakarak ida ne’e kontinua, no kona-ba língua, tuir dekretu lei Governu nian ita tenki submete ba INL nian.”

“Hanesan mídia ita tenki hatene no respeitu lei sira ne’ebé produz, maibé iha STL opta INL no DIT, iha kestaun lian Tetun ita nia alin Jornalísta sira nian perbendaharaan kata ne’e oituan tebes tanba ne’e maka sira dalaruma halai liu ba Tetun portugés, Governu mós laiha vontade di’ak ida atu oinsá maka hare ida ne’e,” Na’in ba STL dehan.

Atu hatán ba dezefius oi-oin ne’ebé orgaun komunikasaun sosiál sira ohin loron infrenta maka, Prezidente CI Virgílio dehan proprietáriu komunikasaun sosiál sira presiza hari’i asosiasaun na’in ba mídia nomós estabele editór press club hodi bele serbisu hamutuk ho Conselho de Imprensa no instituisaun estado relevante.

Ko’alia kona-ba atu rezolve problema rekursu umanu, Prezidente CI hatete, mídia na’in sira presiza kria kondisaun ba jornalísta hanesan polítika hirak ne’ebé na’in ba mídia privadu sira iha Indonézia implementa. (*)